Att bo i en bostadsrätt

Du som har köpt en bostadsrätt äger nyttjanderätten till din bostad. Det betyder att du får bo i bostaden hur länge du vill och att du får inreda och ändra i den som du vill. Du har helt enkelt rätt till bostaden – därav namnet bostadsRÄTT. Nyttjanderätten kan också innehålla mark i anslutning till bostaden, till exempel om du bor på nedre botten eller har ett radhus. Som köpare av en bostadsrätt blir du medlem i bostadsrättsföreningen som i sin tur ägs tillsammans av alla medlemmar.

Bostadsrättsföreningen, som ofta förkortas Brf, är ägare till samtliga bostäder som ingår i föreningen. En bostadsrättsförening är en ekonomisk förening som upplåter föreningens bostäder med bostadsrätt. Eftersom köparen äger nyttjanderätten men inte själva bostaden heter det att föreningen upplåter bosta­den till köparen. När du köper en nyproducerad bostad är det därför bostadsrättsföreningen som är säljare, och du som köpare kallas för bostadsrättshavare. Bostadsrättsföreningen är dessutom beställare såväl som byggherre och ansvarar för utformning med mera.

Styrelsens arbete görs oftast på fritiden och du behöver inte vara kunnig i bostadsfrågor för att vara med. Det viktiga är att ha ett engagemang! Eftersom bostadsrätten är en viktig personlig investering som rör en stor del av livet, är det många som tar chansen att sitta i styrelsen och delta i stämmor. På så sätt får du möjlighet att påverka ditt boende och din vardag. Du kan alltid lämna förslag till föreningen, även om du inte sitter med i styrelsen.

Bostadsrättslagen, lagen om ekonomiska föreningar och bostadsrättsförordningen är viktiga lagar som reglerar hur bostadsrättsföreningen styrs. Varje bostadsrättsförening har dessutom stadgar. Utöver stadgar brukar varje bostadsrättsförening ha trivsel- och ordningsregler, som handlar om hur föreningens med­lemmar (de boende) vill leva tillsammans. Det kan till exempel vara regler för grillning och markisfärger.

Bostadsrättsföreningen håller varje år en föreningsstämma som alla medlemmar bjuds in till. Stämman är det högst beslutande organet och här bestäms bland annat stadgar och trivselregler. Varje bostads­rättsförening har dessutom en styrelse som ansvarar för den löpande arbetet. Styrelsen består av några av föreningens medlemmar och de väljs på stämman. Föreningen har hjälp av bland annat förvaltare och revisorer.

Bostadsrättsföreningen ansvarar för all förvaltning, som till exempel städning i trapphusen och sophante­ring. Vanligast är att dessa tjänster köps in och betalas av den årsavgift som varje medlem betalar. Årsav­giften kallas populärt för månadsavgift. Avgiften betalas varje månad och i förskott. Om du inte uppfyller din skyldighet att betala avgiften i rätt tid kan du förlora nyttjanderätten till din bostad. Avgiften täcker förutom service även utgifter som räntor och amortering av föreningens lån samt framtida yttre underhåll med mera. För att räkna ut vad bostadsrättshavaren av varje bostad ska betala, finns ett andelstal som främst är baserat på bostadens storlek.

Så länge du är bostadsrättshavare blir du medlem i föreningen. Alla som står på upplåtelseavtalet blir medlemmar i föreningen, men alla som står på avtalet måste inte bo i bostaden. Exempelvis kan föräldrar som köper en bostad tillsammans med sitt barn stå på avtalet och vara medlemmar i föreningen – utan att bo där – under förutsättning att barnet gör det. Det är möjligt att hyra ut bostaden i andra hand om styrelsen ger sitt skriftliga samtycke. Det är alltså viktigt att ansöka om tillåtelse. Andrahandsuthyrning är ofta begränsad i tid och du behöver ha ett giltigt skäl till varför du inte kommer att bo där själv. Exempel på skäl till andrahandsuthyrning är bland annat studier eller jobb på annan ort.

Trots att du inte äger din bostad (utan endast äger nyttjanderätten) får du naturligtvis ändra i den efter eget tycke och smak. Mindre förändringar är helt OK men större förändringar måste godkännas av föreningens styrelse. Ett tips för att vara på den säkra sidan är att alltid stämma av med styrelsen innan ingrepp i bostaden. Kom ihåg att förändringar ska vara fackmannamässigt utförda.

Om du av någon anledning förlorar bostadsrätten heter det att bostadsrätten förverkas och du måste i så fall flytta. Anledningen till att bostadsrätten förverkas kan till exempel vara att månadsavgiften inte betalas, att du hyr ut din bostad i andra hand utan tillåtelse eller att ordningsreglerna inte följs. Se i föreningens stadgar för mer information.

Föreningen måste ha en fastighetsförsäkring men du som bostadsrättshavare ansvarar för att du har en hemförsäkring.

Enkelt uttryckt ska du som bostadsrättshavare själv betala för att hålla bostaden i gott skick. Det gäller både underhåll och reparationer. Titta i föreningens stadgar för en tydlig beskrivning av vad som är ditt ansvar och vad som är föreningens ansvar. Om något skulle gå sönder i gemensamma ytor är det föreningens ansvar.

När du säljer en bostadsrätt sker en så kallad överlåtelse. Det är du som bostadsrättshavare som säljer bostadsrätten och kommer överens om ett pris med en köpare. De pengar som du eventuellt tjänar på att sälja bostaden får du behålla. Innan köpet går igenom ska den nya köparen beviljas medlemskap i föreningen.